Skolor som S:t Olof, Skepptuna och Steninge har väldigt höga resultat

Skolresultaten i Sigtuna kommun pekar spikrakt uppåt.  Kommunen har aldrig varit bättre än nu, enligt den Sverige-rankning som presenteras idag. 47:e plats betyder 207 placeringar högre än i fjol och är en utveckling som ytterst få i landet kan matcha. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för nionde året i följd jämfört och sammanställt samtliga 290 kommuners skolresultat i grundskolan. Där utmärker sig den rejäla skolsatsning som Sigtuna kommun gjort de senaste åren på skolor som t ex S:t Olof och Steninge.

– Jag är väldigt stolt över elevernas prestationer och alla ansträngningar från lärare, skolledning och förvaltning. En framgångsfaktor är vårt långsiktiga och målmedvetna arbete för framtidens skola med fokus på kunskap, trygghet, delaktighet och organisation. Vi har fortfarande områden att utveckla men vi är på rätt väg, säger Pernilla Bergqvist (FP), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

På ett år har kommunen klättrat från 254:e plats till 47:e i den sammanvägda rankingen. Bara Ockelbo, med tre grundskolor, och Hylte, med sju grundskolor, har förbättrat sina resultat mer. I SKL:s rapport är samtliga elever i år 1-9 medräknade, alltså 4553 elever i Sigtuna kommun.

– Vårt systematiska arbete med att stärka kvaliteten i kommunens verksamheter börjar nu ge resultat. Genom att samlas över blockgränserna har vi gett våra grundskolor stabila och bättre förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag. Det är naturligt att skolan fått gå först. Våra barn är vår framtid, säger Lars Bryntesson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Lika många pojkar som flickor som nått målen

Sigtuna kommun utmärker sig också genom att det är lika stor andel pojkar som flickor som nått målen, vilket går emot den generella statistiken i landet.

Dessutom har samtliga skolor bidragit till den positiva utvecklingen.

– Några skolor, som till exempel S:t Olof, Skepptuna och Steninge, har väldigt höga resultat. Andra har gjort en stor förbättring. Valsta och Ekilla är exempel på det, säger Tony Lööw, chef för barn- och ungdomsförvaltningen och fortsätter:

– Alla från politik, förvaltning, rektorer och pedagoger har arbetat målmedvetet med ett starkt fokus på några få avgörande delar. Det har skapat en tilltro på varandra och gett energi att prova nya sätt, vilket utvecklat vår undervisning.

Det utvecklingsarbete som samtliga enats kring går under namnet Sigtunaboxen och fokuserar på tre saker: informations- och kommunikationsteknik, språkutvecklande arbetssätt och bedömning för lärande, alltså att samtliga elever ska bli medvetna om vad som förväntas av dem.

– Vi kommer fortsätta vår utveckling även om det inte sker i så stora språng som nu. Vi behöver säkra varje nivå för att skolutvecklingen ska vara långsiktigt hållbar. Målet är topp 20 i Sverige, där vill vi vara inom 3 år, slår Tony Lööw fast.

Sigtuna kommuns näst högsta placering på rankinglistan när det gäller det sammanvägda resultatet var 2009 där kommunen låg på plats 156.

– Vi lovade kommuninvånarna kraftigt höja resultaten i skolan, det levererar vi nu. Jag är dock inte nöjd med detta. Det blir jag först den dag alla barn i skolan uppnår sina kunskapsmål, där är vi inte än. För att komma dit måste vi fortsätta satsa på våra skolor även de kommande åren. Arbetet måste fortsätta med oförminskad styrka och oförminskat engagemang, säger Ali Wandi (S), vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Läs mer om Liberalernas politik här.