Sigtuna kommun ska få läsvana förskolebarn

Nu ska 0-6-åringarna på Sigtuna kommuns förskolor få bekanta sig med allt från sagor, faktaböcker och biografier till kokböcker och annan litteratur. Från och med 2022 ska ett lyckat initiativ med ”förskolebibliotek” på två förskolor spridas vidare till resten av kommunen. Då får föräldrarna också möjlighet att låna hem barnböcker från kapprumsbibliotek. Nu ska 0-6-åringarna på Sigtuna kommuns förskolor få bekanta sig med allt från sagor, faktaböcker och biografier till kokböcker och annan litteratur. Från och med 2022 ska ett lyckat initiativ med ”förskolebibliotek” på två förskolor spridas vidare till resten av kommunen. Då får föräldrarna också möjlighet att låna hem barnböcker från kapprumsbibliotek.

– Man läser för att hjärnan ska utvecklas, om man läser en ny bok får man extra nya ord, då man lär sig de nya orden och så kan man, säger en 5-årig flicka på Tils förskola.

– Spännande böcker är roligt att läsa. Böcker är roligt, det finns många häftiga böcker, säger en pojke, 4 år, på samma förskola.

Från och med nästa år ska läsning och böcker från olika genrer bli en självklar del av förskolebarnens vardag i Sigtuna kommun – och det handlar om mycket mer än en lässtund för att slappna av vid lunchvilan. Ett lyckat initiativ med aktiv läsning och egna förskolebibliotek på kommunala Granby och Tils förskolor har gjort barnen mer läsvana, vetgiriga och faktamedvetna, och nu ska samma satsning på läsning införas på de kommunala förskolorna i resten av kommunen.

– Forskning visar att läsförmågan är viktig för barns skolframgång, bildning och möjligheter i livet. Vi har länge satsat på skolbibliotek och läsfrämjande insatser och nu har turen kommit till förskolan. Goda vanor börjar tidigt, och min vision är att Sigtuna ska vara den bästa kommunen i landet på att väcka längtan hos barn och unga att läsa mer, säger Pernilla Bergqvist (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Satsningen kommer inte bara att bestå av mer läsning i olika situationer tillsammans med barnen, utan också på att bibliotek med läsplatser och väl utvalda böcker anpassade för barn ska finnas i de egna lokalerna. Personalen ska också få höja sin kompetens om litteratur och läsning. Hittills har mycket tid lagts på att hitta och köpa in olika typer och genrer av litteratur som passar i olika åldrar, för olika tillfällen och på olika språk.

– Det var viktigt för oss när vi utvecklade konceptet förskolebibliotek att inte bara fokusera på sagor och bilderböcker, som man brukar, utan vi har låtit exempelvis kartböcker, faktaböcker, biografier, textlösa böcker, kokböcker och konstböcker finnas med i lärmiljöer och i undervisning i förskolan. Böckerna finns med i alla sammanhang på avdelningen, till exempel i bygghörnan och i ateljén, eller när barnen gestaltar berättelserna i sin lek. Pedagogerna tar även med sig böcker ut på gården, säger Eva Söderberg, pedagogista och projektledare för förskolebiblioteken på Sigtuna kommun.

Forskning har visat att läsning av litteratur hos barn och unga har minskat och en direkt konsekvens blir att barnens språk inte får chans att utvecklas lika effektivt. När små barn får tillgång till böcker och vägledning in i litteraturens värld får de möjlighet att utveckla större ordförråd, bättre förståelse för andras tankar och synpunkter och en förmåga att tänka abstrakt och ifrågasättande. På Granby och Tils förskolor har 4-5-åringar blivit experter på källkritik och reflekterar ofta över det som står i böckerna i relation till verkligheten. Nu ställer sig barnen frågor som ”är det här möjligt?” eller ”vem vill få oss att tro detta?”.

En viktig del i projektet är att barnen får bekanta sig med böcker tidigt, och på sitt sätt. De allra yngsta är taktila och känner och bläddrar i böcker mer sinnligt, medan de äldre steg för steg börjar reflektera vad de har läst, återskapar berättelser och blir medvetna om att olika sorters böcker passar i olika situationer. Exempelvis kan så unga barn som tvååringar skilja på en saga och en faktabok.

– När vi har testat det här ser vi verkligen vilken glädje och längtan efter berättelser och fakta som finns hos barnen. Vi ser att de blir mer och mer läsvana, genom att de befinner sig i en läskultur på förskolan. Efter hand kommer de att behärska många ord, kunna granska information och samtala om böcker. De kommer också att genom samtal med andra förstå skillnaden och funktionen hos olika litteratur, fortsätter Eva Söderberg.

Att läsa högt med barn har stor betydelse för deras språkutveckling. Läsvana barn kan ha med sig ett ordförråd på upp till 50 000 ord när de slutar på förskolan. Barn som inte fått den möjligheten kan ha med sig så lite som 15 000 ord till förskoleklass. En vuxen behöver cirka 70 000 ord för att ta till sig samhällsinformation.

Ett större fokus på läsning i förskolemiljön märks också i kapprummen, där föräldrar kan låna hem böcker till barnen och deras syskon från särskilda kapprumsbibliotek.

Efter årsskiftet kommer förskolebibliotek att börja införas på förskolorna Skepptuna, Odensala, Silverskatten och Växthuset, och fortsätter sedan till fler kommunala förskolor över hela kommunen. De förskolor där det är svårast att ta sig till det kommunala biblioteket samt förskolor i mer socialt utsatta områden prioriteras först.

Satsningen har blivit möjlig dels genom statsbidrag och dels genom en politisk prioritering i Sigtuna kommun (se s 27).