”Utgångspunkten är Mälardalens pärla”

Pernilla Bergqvist anförande från kommunfullmäktige den 16 december 2021 i debatten om programmet för bostadsbyggande.

————————————————Anförandet börjar———————————————–

Samhällsbyggnad innebär att skapa en bebyggelsemiljö där bostäder, kontor och verksamheter ligger i trygga och tillgängliga omgivningar, att skapa, värna och vårda grönområden och att verka för minskad miljöpåverkan, god integration och social sammanhållning. Ett hållbart bostadsbyggande ökar människors frihet och möjligheter att forma sitt liv. 

Vår politik tar sikte mot de viktiga livsmiljöfrågorna som påverkar medborgarna dagligen. Att göra vår kommun till Mälardalens pärla är utgångspunkten. Vi ska bygga en trivsam, trygg och levande stad och minska segregationen. Under lång tid har bostadsbyggandet varit alltför fokuserat på flerbostadshus 

Segregation ska motverkas genom en aktiv och social hållbar bostadspolitik. 

För ett par år sedan, i december 2018, stod jag här i talarstolen och pratade om en undersökning från Dagens Samhälle som visade att vi var en av de mest segregerade kommunerna i landet och vikten av ett omfattande arbete för att komma tillrätta med detta. Jag ska citera mig själv från den debatten: 

”De senaste årens program för bostadsbyggande har inneburit en planering för fler bostäder än som varit möjligt att producera och fylla. Det har resulterat i oklarhet avseende planering av samhällsservice, kollektivtrafik och övrig infrastruktur. Dessutom har alltför många hyresrätter koncentrerade till vissa områden som Valsta och Tingvalla medfört ökad segregation. 

I vårt program för bostadsbyggande slår vi fast att vi ska ha ett byggande i takt med kommunens förutsättningar, att vi ska ha en hållbar stadsmiljö samt ett klimatsmart byggande. Vi ska utgå från ett visionsbaserat planeringssätt i huvudsakliga kollektivtrafiknära lägen. Något som vi i Liberalerna lyft fram extra mycket i våra förhandlingar i handlar dels om den levande blandstaden som jag varit inne på tidigare, hållbart byggande med tillgång till infrastruktur/kollektivtrafik och detta med att bryta boendesegregationen som finns i vår kommun. Dagens Samhälle har gjort en granskning av hur segregationen ser ut i landets kommuner och den visar att den totalt har ökat i 209 kommuner de senaste tio åren. Gränsen mellan utanförskap och innanförskap blir allt skarpare. Här i Sigtuna kommun hamnar vi plats 22 gällande Sveriges mest segregerade kommun med ett index på 39. Det betyder att 39 procent av kommunens befolkning skulle behöva flytta inom kommunen för att jämna ut fördelningen mellan de med utländsk respektive svensk bakgrund. Vi liberaler kommer inte att ge oss. Sigtuna kommun ska inte glida isär. Sigtuna kommun ska hålla ihop. Med en aktiv bostadspolitik ska segregation motverkas och klyftorna i boendet minskas. Vi vill till exempel se mer av blandade boendeformer i utsatta områden. Den bostadssegregationen i områden helt dominerade av hyresrätter måste motverkas. I variationer på kommundelsnivå ser man att antal hyresrätter har ökat i Valsta och är nu uppe i 60 procent. Här måste vi göra mer för att bryta utvecklingen av en ökning av hyresrätter i Valsta och Tingvalla. Vi har utmaningar med segregation och vi måste göra mer för att komma tillrätta med den problematiken. ”

Vi har sedan dess jobbat väldigt aktivt med den här frågan och bland annat tagit fram en social kompass som styrker det som jag och Liberalerna fört fram under många år. 

Vårt projekt med Samhällsbyggnadslyftet har nu allra största prioritet. Här handlar dels om sociala insatser men också om att bygga på ett annat sätt. Vi måste få till en bättre balans mellan upplåtelseformer och det gör vi genom att bygga färre hyresrätter och fler bostadsrätter och småhus. 

Vi ska även i grunden förnya vår stadsplanering med utgångspunkt i det som vi kallar den levande blandstaden med intressanta gatumiljöer, bostäder, affärer och verksamheter nära varandra. Där gator och torg är befolkade och tryggheten är stor. 

De senaste årens program för bostadsbyggande har inneburit en planering för fler bostäder än som varit möjligt att producera och fylla. Det har resulterat i oklarhet avseende planering av samhällsservice, kollektivtrafik och övrig infrastruktur. Jag tycker därför det är väldigt bra att vi skruvat ner våra planer på antal nybyggnationer. Det har varit Liberalernas uppfattning att en grundläggande översyn av ambitionsnivå och inriktning behöver ske i kommunens program för bostadsbyggande. En mer återhållsam nybyggnadsplan medför en nödvändig minskning av investeringstrycket samt en möjlighet för de olika samhällsservicefunktionerna att komma i balans.

Klimatsmart byggande:

Möjligheten att arbeta klimatsmart ska alltid finnas med i planeringen av nybyggnation genom användning av olika tekniska och hållbara energilösningar. Hållbarhet och livskvalitet ska värnas. 

I vårt program för bostadsbyggande slår vi fast att vi ska ha ett byggande i takt med kommunens villkor och förutsättningar, att vi ska ha en hållbar stadsmiljö genom att bygga en levande blandstad, ett klimatsmart byggande och trygghetsskapande åtgärder. Hänsyn ska tas till natur och kulturmiljöer, bland annat genom konsekvensutredningar. 

Särskilda grupper:

Bostäder ska vara anpassade till både ungas och äldres behov och de ska planeras i olika kommundelar. Kommunen arbetar mot en nollvision när det gäller vräkning av barnfamiljer och 4 procent av Sigtunahems lägenhetsbestånd kan användas till sociala kontrakt för särskilda grupper med behov av stöd. 

————————————————Anförandet slut-————————————————–

VÄGLEDANDE RIKTLINJER

• Bättre balans mellan olika upplåtelseformer. Småhus och bostadsrätter ska prioriteras.  
• Bebyggelse ska inom ramen för Samhällsbyggnadslyftet och planeras med tanke på att skapa ett gott socialt liv med hög trygghetsfaktor och att motverka segregation. 
• En genomsnittlig planering för ca 440 bostäder per år. Tidigare år har det varit många fler bostäder än så. 
• All stadsplanering av väsentlig art ska utgå från ett visionsbaserat planeringssätt där helhetssyn, miljötänkande och långsiktighet med utökade möjligheter till insyn och påverkan från allmänhetens sida är den bärande principen.
• Ny- och ombyggnation ska bidra till ekologiskt hållbart och klimatsmart boende.  Detta förutsätter bland annat att ekologiska och miljövänliga material används och en minskande energianvändning eftersträvas i enlighet med nationella riktlinjer.
• Vid större projekt ska konsekvensbeskrivningar tas fram som belyser byggandets påverkan på klimat, infrastruktur, natur- och kulturmiljöer samt invånarnas socioekonomiska villkor.
• Ny bebyggelse ska harmoniera med omgivningen och varieras till sin utformning. Genom att använda sig av arkitekttävlingar kan både nyskapande och spännande byggnationer av hög arkitektonisk kvalitet erhållas.
• Bebyggelseutveckling ska huvudsakligen ske i kollektivtrafiknära lägen och genom förtätning av centralorten Märsta samt genomförande av större påbörjade och planerade projekt. Mer fokus ska läggas mot externa aktörer som SL, Trafikverket och Regionen samt enskilda exploatörer att infrastruktur/kollektivtrafik finns tillgänglig på ett tidigt stadium när större bostadsområden byggs. 

Läs mer om Programmet för bostadsbyggande