Sigtuna kommun vidtar åtgärder mot könsstympning och hedersrelaterat våld och förtryck

Barn- och ungdomsnämnden i Sigtuna kommun har beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning.
– Mänskliga rättigheter får inte kränkas i hederns namn, säger Pernilla Bergqvist (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Uppdraget ges inom ramen för barn- och elevhälsoenhetens uppdrag.

– Vi ska värna demokrati, individens frihet och bekämpa alla former av våld, hot och förtyck. Därför inleder vi nu ett långsiktigt arbete för att arbeta förebyggande mot hederskulturen och könsstympning, säger Pernilla Bergqvist.

Hedersrelaterat våld och förtryck utövas på olika sätt, allt ifrån subtilt psykiskt förtryck till synligt fysiskt våld. Det centrala i hedersnormen är kontrollen av barn och ungas frihet och sexualitet. Kontrollen innebär ofta ingrepp i barnets livsutrymme och kan sträcka sig från former av begränsningar som berör klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål. I extrema fall resulterar hederstänkandet i tvångsäktenskap, hot om våld, överlagt våld och i värsta fall mord. Homo- och bisexuella samt personer med könsöverskridande identitet kan uppleva att de kontrolleras och hotas för att de svärtar ner familjens heder.

– Vi måste göra mer och visa att samhället står på de utsattas sida. Ingen ska växa upp under den falska föreställningen att någon kan bestämma över ens kropp, vem man ska gifta sig med eller andra viktiga livsval, säger Pernilla Bergqvist (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Tidigare i år presenterade föreningen Varken Hora eller Kuvad en rapport där 1 100 ungdomar mellan åldrarna 12 och 18 i segregerade Stockholmsförorter tillfrågades hur de upplever sin egen frihet. Resultatet av studien visade att hederskulturen och diskriminering är omfattande och många upplever sig frihetsbegränsade. Vidare ger statistiken från det nationella kompetensteamets stödtelefon en indikation om en utbredd utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck.

Utbildning viktig för att upptäcka hedersrelaterat våld och tvång

Kvinnlig könsstympning är en brutal sedvänja och utgör en extrem form av diskriminering och kränkning av integriteten. Vi vet att flickor som bor i Sverige är drabbade trots att vi har en av de strängaste lagstiftningarna i världen. Frågan om könsstympning är nära kopplad till hedersrelaterat våld och förtryck då det i båda fallen handlar om att upprätthålla kontrollen över barnet och deras sexuella renlevnad. Kommunens arbete mot könsstympning behöver därför sättas i ett sammanhang där man även belyser hedersrelaterat våld och förtryck.

För att bli bättre på att förebygga, identifiera och hjälpa personer som blivit drabbade behöver all personal på barn- och elevhälsoenheten utbildning. Frågor om hedersrelaterat våld och könsstympning ska ingå i hälsosamtal som genomförs med elever och vårdnadshavare.

Fakta: Förra året gjorde Socialstyrelsen en kartläggning av hur många flickor och kvinnor i Sverige som kan vara utsatta för könsstympning. Kartläggningen uppskattade att 38 000 flickor och kvinnor i Sverige är könsstympade, varav 7 000 är flickor under 18 år. Könsstympning medför flera risker och är ett allvarligt hälsoproblem, såväl fysiskt som psykiskt. Det kan leda till allvarliga blödningar, cystor, infektioner, infertilitet, kronisk smärta, liksom komplikationer vid förlossning.
Rapporten från föreningen Varken Hora eller Kuvad visar att 83 procent av tjejerna bara får ha tjejkompisar. 73 procent av tjejerna anger att de inte får vara ihop med en kille innan äktenskapet. 56 procent får inte delta i fritidsaktiviteter där också pojkar deltar. Mer än 70 procent av tjejerna säger att deras föräldrar inte tillåter att de har sex innan äktenskapet. Undersökningen visar även att majoriteten av de tillfrågade pojkarna också är utsatta för hedersförtryck.