Pernilla Bergqvist (L) deltog i politiskt samtal rörande ” Hur kan vi bidra till en hållbar framtid för oss och kommande generationer?”

Det blev många intressanta diskussioner i Valsta Församlingshem den 24 april 2019 bl. a om ekonomisk tillväxt, scenarier för hållbart samhällsbyggande, Agenda 2030 och vikten av utbildning och engagemang hos barn och unga.

Det politiska samtalet arrangerades av Naturskyddsföreningen , Equmeniakyrkan och Sigtuna Märsta kristna råd. I samtalet deltog Jacob Tronêt, ordförande i Sigtuna Märsta Kristna råd, Annika Liljebo, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Märsta, Ann-Marie Johansson, församlingsföreståndare i Sätunakyrkans ekumeniska församling och inbjudna politiker.

Moderator var Mats Olsson, professor emeritus, Sveriges Lantbruksuniversitet och ordförande Naturskyddsföreningen i Sigtunabygden.

”Vi är den första generation som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna (FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon)”

Liberalerna vill bekämpa klimatkrisen med konstruktivt samarbete

Sigtuna kommun har länge arbetat för att minska utsläpp av växthusgaser och nu har kommunen fastställt nya mål och prioriterade områden för att driva klimatarbetet ännu mer framåt. För Liberalerna är det självklart att kommunen ska vara en föregångare och drivande i klimatarbetet.

Det är mycket glädjande att Sigtuna kommun klättrar i den senaste nationella miljörankingen, Aktuell Hållbarhets kommunranking, där vi hamnade på en 10:e plats för framgångsrikt miljöarbete.

Men vi vill mer. Förra sommaren var det nästan hälften av svenskarna uppger att de oroar sig för klimatet en gång i veckan eller mer och varannan ung kvinna placerar klimatet i topp när de ska lista de viktigaste samhällsfrågorna. Vår extrema sommar 2018 blev en väckarklocka för många fler och precis som forskarna säger så är det hög tid att vi agerar än mer kraftfullt.

Liberalerna vill bland annat att vi tar steg framåt för att bli den smarta kommunen för hållbarhet och för bättre livskvalitet. Det finns många goda exempel på så kallade smarta och hållbara städer som arbetar strategiskt med digitalisering, innovation och samverkan mellan olika aktörer för ökad hållbarhet, till exempel i bostadsområden.

Men det spelar ingen roll hur framgångsrika vi är i Sigtuna kommun eller i Sverige om vi inte får fler länder i världen att ta sitt ansvar för klimatförändringarna.

Miljöförstöring och klimathot påverkar förutsättningarna för allt liv på jorden och stannar inte vid nationsgränser. Därför måste arbetet vara internationellt. Vi har ingen tid att förlora – EU måste ta ledningen i klimatarbetet.

Nu måste vi snabbt få på plats en europeisk koldioxidskatt och flygskatt, för att minska utsläppen och bana väg för ny grön teknik. Med gemensamma beslut kan vi också få ner plastanvändningen, bli av med kolkraften, göra jordbruket miljövänligare och få till smartare och renare transporter. Ett litet men viktigt steg är att göra det enklare att boka biljetter och åka tåg i hela Europa. EU-samarbetet är vägen till ett grönt och klimatsmart Europa. En hållbar framtid skapar vi tillsammans.

Klimatet behöver EU. Liberalerna vill att EU ska ta klimattäten internationellt. Utsläppen stannar inte vid landsgränser men det gör inte lösningarna heller. EU ska vara en garant för Parisavtalet och visa vägen framåt i klimatarbetet och alla EU-länder måste ta sitt klimatansvar.

Vi vill se en EU-avgift på den plast som inte återvinns. Och så måste EU:s system för handel med utsläppsrätter fungera bättre.

Vi vill införa en flygavgift på flygets utsläpp. Regeringens flygskatt beskattar idag alla flygresor lika oavsett utsläppsnivåer eller hur mycket biodrivmedel som finns i tanken. Vi vill istället att de flyg som släpper ut mer helt enkelt ska betala mer än de som släpper ut mindre. I väntan på en europeisk skatt på flygets utsläpp vill vi att fler plan ska flyga på biobränsle. Vi vill också införa en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor.

Vi har en stark tro på att många människor vill dra sitt strå till klimatstacken. Men det måste vara lätt att göra rätt. Det måste vara enkelt att handla klimatsmart, sortera soporna och ta cykel, buss eller tåg istället för bilen.

Just transportsektorn är nyckeln till en omställning för ett klimatsmart Sigtuna. Detta kräver en hållbar stadsplanering där kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik utgör en prioriterad del och där en förtätad och funktionsblandad bebyggelse minskar behovet av resor. Bebyggelse ska ske i kollektivtrafiknära lägen. Kollektivtrafiken måste öka och bli mer tillgänglig i våra olika kommundelar. I samhälls- och trafikplaneringen ska en så energieffektiv planering som möjligt prioriteras i enlighet med kommunens trafikstrategi. Andelen transporter med kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik ska öka fram till 2030. Utsläppen från transporter från kommunala verksamheter ska minska. Kommunens personbilsflotta ska vara fossiloberoende 2025.

Kollektivtrafiken ska utvecklas och nybyggnation ske med god kollektivtrafikförsörjning för att minska beroendet av bilburen trafik. Kommunen ska verka för att kollektivtrafikförsörjning säkras redan tidigt i exploateringsfasen. I de fall SL inte etablerar en fullvärdig kollektivtrafik redan i början av en bostadsetablering skall möjligt finansieringstillskott för att driva kollektivtrafik utredas i samband med exploateringsavtalets tecknande.

Kommunen ska fortsätta föra en aktiv dialog med landstinget och SL i syfte att stärka kollektivtrafiken i kommunen.

I de fall överenskommelse med landstinget och SL inte är möjlig ska alternativ med andra utförare utredas. Kommunen ska också aktivt verka för bättre bussförbindelser från Sigtuna, Steninge, Valsta och Rosersberg, samt landsbygden vad gäller anknytningen till pendeltågsstationerna och Arlanda med anpassning till de arbetstider som råder på flygplatsen.

Kommunen ska utreda och aktivt verka för en kraftigt förstärkt kollektivtrafik i tvärförbindelsen mellan Märsta station och Arlanda genom flygplatsstaden Airport city

Agenda 2030

Kommunstyrelsen har i årets mål och budget fått i uppdrag att förbereda inrättandet en Miljö- och Klimatberedning (MkB) under kommunstyrelsen. Detta är nu på gång och innebär att vi kommer att sätta ännu mer fokus på kommunens hållbarhetsfrågor.

Världens länder har antagit 17 globala hållbarhetsmål som ska uppnås till 2030. Målen syftar till att utrota fattigdom, säkerställa mänskliga rättigheter och ett värdigt liv för alla, samt skydda vår planet och dess naturresurser. Agenda 2030 är en övergripande gemensam plan där alla länder, kommuner, företag och verksamheter tillsammans måste bidra i rätt riktning. Många kommuner, regioner och myndigheter arbetar nu för att identifiera vilka mål som har relevans för den egna verksamheten, vilket ansvar och möjlighet de har att bidra till målen, och hur detta ska implementeras.

Det strategiska och långsiktiga miljö- och klimatarbetet ska integreras i all verksamhet i enlighet med kommunens miljö – och klimatplan. Effektmål ska sedan utvärderas i verksamhetsberättelse över miljöarbetet och omfatta alla förvaltningar.

Kollektivtrafikandel i Sigtuna kommun

Enligt SL:s resvaneundersökningar (senast tillgängliga mätning 2015) var andelen bil/kollektivtrafik (exkl. gång/cykel) 56/44 i länet och 70/30 för resor till/från/inom Sigtuna kommun. Detta räknat som andel resor. Samtidigt var den genomsnittliga reslängden nästan dubbelt så lång för Sigtuna jmf länet – 26 km vs 14 km. Detta innebär att en mätning baserat på andelen personkilometer – som ur resurs/klimat/miljö-synpunkt är det relevanta – skulle visa en ännu större skillnad  till Sigtunas nackdel. Den snabba befolkningsökningen både i länet och kommunen tillsammans med den långsamma övergången till fossilfri privatbilsflotta gör att trafiken till/från/inom Sigtuna kommun är lång ifrån hållbar. Ofta uttrycks en målsättning att ”kollektivtrafikandelen skall öka”, men utmaningen är mycket större än så.

En förutsättning för att nå ett mer hållbart resande är att kollektivtrafik och cyklandet utvecklas och prioriteras för att bli ett självklart val framför bilen. Det visar inte minst SL:s resvaneundersökning – resor med kollektivtrafik i vår kommun är mycket låg i förhållande till bilresor.

I bokslutet för miljöarbetet i Sigtuna kommun 2017 kan man läsa om den senaste resvaneundersökningen:

Andelen resor i Sigtuna kommun med kollektivtrafik och gång/cykel är 36 procent medan andelen bilresor var 64 procent.

I jämförelse med länet där kollektivtrafik och gång/cykel var 61 procent och andelen bilresor i genomsnitt uppgår till 39 procent.

Det står helt klart att vi väsentligt måste förbättra kollektivtrafikandelen i Sigtuna kommun 2020 och 2030. Liberalerna anser att ambitionsnivån skall vara hög.

I kommunen behöver vägsystemen och kollektivtrafikens kapacitet utvecklas i takt med inflyttning av boende och utveckling av verksamhetsområden med många arbetsplatser och stor pendling. Vi kommer att ta fram en ny trafikstrategi men har valt att vänta in revideringen av nuvarande översiktsplan innan vi sätter tänderna i det viktiga arbetet.

Klimatet är vår tids ödesfråga

Pernilla Bergqvist menar att klimatfrågan är vår tids ödesfråga, men precis som Uppsalaprofessorn Ulf Danielsson skrev i en artikel nyligen:

”Det behövs en klarsynt pessimism, som inte stannar i uppgivenhet. Liksom väldiga isar plötsligt kan bryta sig loss från Antarktis – kan skiften ske i människors sätt att tänka när man minst anar det men bäst behöver det.”

Visst var väl det poetiskt! Det går att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Liberalerna kommer att fortsätta arbeta hårt och konstruktivt för en bättre utveckling av Sigtuna kommun när det gäller miljö och klimat. Samtidigt är det ju så att hur klimatsmarta vi än är här i Sigtuna spelar det inte någon roll för klimatet om vi inte får med oss resten av världen.

Involvera barn och unga

För Pernilla, som ordförande i barn- och ungdomsnämnden, är det också angeläget att involvera barn och unga i arbetet för en mer hållbar framtid.

Kommunen har jobbat med insatser kring konsumtionen och beteendepåverkan inom miljö och klimat och inom plan för klimatsmart Sigtuna är detta ett övergripande strategiskt område.

Förskolorna i Sigtuna kommun arbetar just nu med projektet Hållbar framtid. Några av förskolorna har valt att jobba med klimatsmarta vanor. Personalen har pratat med barnen om att jorden inte mår så bra, men att det finns många saker som vi kan göra för att den ska må bättre. Barnen var direkt med på noterna och är väldigt noga med våra nya sätt att tänka.

Pernilla lyfter fram flera exempel på framgångsrika arbeten inom förskola och skola där vi gemensamt jobbar i samma anda som formulerats i den nya miljö- och klimatplanen i Sigtuna kommun.

• Förskolan Tallholma i Sigtuna kommun har minskat sin energiförbrukning ordentligt.
• I arbetet med Klimatsmart förskola har projektledaren tagit fram en handlingsplan. Det handlar bland annat om utbildning för personal och giftbantning i förskolan.
• Svinnkampen handlar om matsvinnet i våra förskolor och skolor. Här tog Pernilla, som nämndens ordförande, initiativ till Svinnkampen för några år sedan. Den pågick under åtta veckor och tävlingen resulterade i att andelen mat som barnen kastade minskade rejält.
• På förskolan Karusellen, som vann, minskade svinnet från 17 gram per barn och dag till sex, en minskning med hela 65 procent.
• Eddaskolan, som var bäst bland alla skolor, har kastat i snitt 9 gram mat per elev och dag, att jämföra med 19 gram under motsvarande tid i fjol. De har alltså mer än halverat sitt svinn.
• Pernilla citerar gärna elevrådsrepresentanten Nicole Dixon som gick i klass 3B i Eddaskolan när svinnkampen pågick:
• Det har varit kul att arbeta med Svinnkampen. Vi i elevrådet har jobbat med att ta fram bilder på hur mycket mat man ska ta på tallriken. Bilderna har suttit i matsalen. Jag har också pratat om det, att inte slänga mat, hemma med min mamma och pappa. Mamma har blivit bättre på att slänga mindre, pappa är precis som förut.